Blogg

Månadens MMS-profil!

I kommentarsfältet till mitt förra inlägg, där jag bland annat talade om YIF:s förlust mot Alingsås och likställde Pierre Hammarstrand med en kräkande Hulken, nåddes jag av kritiken att jag skriver för lite om IFK Ystad. Jag håller med fullständigt!

För att bevisa att jag hörsammat kritiken och för att visa  min uppskattning över att det äntligen blir lite action i kommentarsfältet, ägnar jag dagens blogginlägg åt di röe. Dessutom får jag tillfälle att avverka premiären av det nya stående blogginslaget ”MMS-profilen”.
Förklaring: Eftersom jag bloggar hemifrån har jag inte tillgång till YA:s bildbank, och eftersom min egen bildbank endast innehåller ett par bilder på min flickvän, samt några på min feta katt, får jag lösa det på annat vis. Mina intervjupersoner får därmed ta bilden själva, med sina mobiler.

Men nu är det hög tid att presentera månadens MMS-profil, IFK Ystads vänsternia och ålderman, Anders Jacobson!

Kort presentation: Anders är 26 år och snart utbildad polis. I IFK Ystads unga lag är han äldst och i rollen som lagets nestor tycker jag att han passar utmärkt för att göra en analys av IFK:s inledning av allsvenskan. På bilden står han hemma hos sina föräldrar, under intervjun med mig avnjuter han filmen Avatar. Han är klädd i en grå tröja över en svart t-shirt och ser härligt avslappnad ut. Casual but nice!

Så, Anders, fyra omgångar spelade av allsvenskan. IFK Ystad med fyra raka segrar toppar serien. Hur resonerar du kring er inledning?
Den har varit bra. Man ska inte säga att den varit som vi förväntat oss, men absolut som vi hoppats på. Det känns som att alla kan slå alla i den här serien, Stavsten förlorade ju mot Kärra till exempel, men vi har fått en bra start. Den enda matchen där vi inte känts stabila var borta mot Önnered då vi bara vann med ett mål efter en ledning på sju. Men i och med att vårt lag är så ungt så ser jag inte det som något onaturligt att det blir så ibland.
Vi spelar en positiv handboll och prioriterar anfallsspelet. Det är kul att spela i ett sådant lag, även om vi släppt in lite väl många mål på bortaplan.

Vilka lag tror du blir svårast att slå, med tanke på inledningen av serien?
Jag tyckte faktiskt att Önnered såg bra ut när vi mötte dem, men de har fått en tuff start på serien. Stavsten ser också bra ut, jag pratade med James (James Blondell, fjäderlätt högersexa i Stavsten) och han tycker att de spelar en bra handboll, även om de kanske har lite försvarsproblem. Jag tror att de kan slå alla bra lag när de tänder till, men samtidigt gå på minor mot sämre lag.

I mitt ”inför-allsvenskan-reportage” i YA så sa du så här angående möjligheterna att gå upp i elitserien:Visst hade man inte tackat nej till att gå upp, men jag tycker nog inte att det är helt realistiskt. Vi får se hur det ser ut efter några omgångar, vilka lag som är bra och om vi är bra”. Så, nu har det gått några omgångar, hur realistiskt är det att ni går upp?
Det är fortfarande 20 omgångar kvar att spela, och för tidigt att dra slutsatser. Men vi har ju helt klart fått en bra start med full pott och bra målskillnad. Varje match framöver mot förväntade topplag blir viktiga, både för de egna poängens skull, men också för att man kan spela bort poäng för de andra topplagen. Matchen på onsdag borta mot OV Helsingborg blir viktig, liksom den följande mot Kroppskultur.

Om IFK i nuvarande form hade mött YIF i nuvarande form, vad hade resultatet blivit?
Ah, det är svårt att spekulera i. IFK har inte slagit YIF på tre år eller något sådant, och det ska vara klasskillnad. YIF får man väl betrakta som ett topplag i elitserien och de spelar ett försvarsspel på en nivå som vi inte möter i allsvenskan. Man vet inte hur det hade påverkat vårt spel att möta ett så bra försvarsspel.
Slut på reportage.

Själv har jag inte sett någon seriematch med IFK Ystad i år (än), och det är därför jag inte skrivit så mycket om dem. Men helt klart är att de ska uppmärksammas och tas på allvar, det kan mycket väl vara så att Ystad har två elitserielag igen nästa säsong. Men, som den borne diplomaten Anders Jacobson sa, det är långt kvar än.

Magnus Jernemyr verkar vara på väg tillbaka till en plats i landslaget. I och med den regeländring som säger att lagen får ha 16 spelare tillgängliga på bänken i stället för 14, kan det numera lämnas plats åt en envägsspelare som Jernemyr. Min personliga åsikt är att han nog borde varit med även innan, på bekostnad av Tobias Karlsson. Jag tycker att Jernemyr är strået vassare än Karlsson, och att Karlsson fått blågult företräde mycket tack vare att han spelade i Hammarby under Staffan Olssons regim, och i Nordhorn under Ola Lindgren. Jag var visserligen själv ingen vidare försvarsspelare och har kanske inget kapital av auktoritet i frågan, men det är min åsikt.

Man kan naturligtvis hävda att Tobias Karlsson är mer användbar i andrafasen av kontringen då han faktiskt är en duglig anfallsspelare, men nog tror jag att även Jernemyr hade kunnat hålla en spärr och peta in en och annan boll. Vad tycker ni?

Blogg in, blogg out..