Blogg

Uppladdning inför nytt Skånederby och Jonathan Svenssons Tinderprofil

Då var det matchdags igen. Kristianstad var en alltför svår sak att bemästra i premiären, men en ny chans till derbyvinst lämnas i kväll, YIF åker till Baltiskan för att möta Malmö.

Tunga, kvalitativa Malmö. Redan i fjor pratade man om Malmö som en seriös utmanare till SM-guldet. Det var säkert relevant prat, men det spolierades som bekant av mängder av skador, så många att IFK Ystads skadebekymmer framstod som gnälliga. Malmö spelade ett tag med tre vänsterhänta på nio meter, och inte för att vänsterhänta på något sätt skulle vara sämre än högerhänta (jo, så klart!) så är det ju en jäkligt ovanlig uppställning. Och hade man inte tre vänsterhänta på nio meter så hade man lille Fredrik Petersen (avsevärt längre än mig) som vänsternia. Ja, ni hör ju.

Nu är de sånär som på Robert Månsson skadefria, och därmed guldkandidater igen. Man har tappat Niklas Kraft men fått in norrmannen Kristian Saeverås, som enligt uppgifter är en talang i sin linda, men med en överjävlig framtidsprognos. Med rutinerade och semipsykotiska Dan Beutler bildar han ligans kanske intressantaste målvaktspar.
Mitt förtroende för Stian Tönnesen är dessutom intakt efter fjoråret, och handbollsligatränarna håller med, eftersom Tönnesen fick flest röster i All star-uttagningen på upptaktsträffen. Hela idén med att ta ut ett All starlag innan serien ens börjat är för övrigt vrickad.

Jag ska säga så här: jag var inte överdrivet imponerad av Ystads IF i premiären. Hade förväntat mig mer. Hade nog förväntat mig de första tio minuterna i ytterligare 50. Men det finns flera skäl att inte dra för stora växlar av den matchen. Dels för att det var en premiär och för att premiärer i efterhand ofta kan ses som isolerade företeelser som inte hade speciellt mycket med resten av säsongen att göra. Dels för att man mötte ett Kristianstad som eventuellt skulle kunna vinna alla matcher i hela ligan – om man var till döden tvungen att göra det. YIF mot Kristianstad var i lördags som att se Jerry Hallbäck spela schack med Ola Lindgren, där den senare hade att tillgå ett bräde med 16 damer på anabola steroider. Att kunna putta in en Helge Freiman efter 18 minuter – bara för att man kan och har lust – det är en verklig lyx och vissa skulle kalla det fusk.

Jag tror på en starkare YIF-insats i kväll, men därmed inte sagt att man vinner. Malmö är som sagt en guldkandidat.

Kort om sport (handboll)
* Ludvig Hallbäck är utsedd till månadens spelare av EHF. En utmärkelse som borde heta Månadernas spelare eftersom det gäller juli och augusti. Hallbäck får utmärkelsen bland annat för sin insats i European Open i Göteborg där han förde Sverige till seger. Och jag undrar hur länge pappa Jerry kan hålla honom utanför laget.
* YIF har förlängt med Jonathan Svensson. Samtidigt puttas han ut ur matchtruppen till Malmömatchen. Svensson kan bli en värdefull spelare på sikt, både defensivt och offensivt, men just nu tycker jag bara synd om honom eftersom YA:s bildbank med spelbilder på honom är minst sagt modest, och dessutom olycklig, eftersom Svensson egentligen är en grann påg.
Så fort Jonathan Svensson gjort något av värde måste vi bildsätta det typ så här:

Och det enda alternativet är den här:

Om Ystads Allehanda administrerade Jonathan Svenssons Tinderprofil skulle han få leva i celibat för resten av livet.

Blogg in, blogg out.