Blogg

Bloggaren såg på SM-finalerna and it was good

Det var det. Och det var gott.

Elitseriesäsongen är till ända och huvudrätten – finalerna – smakade fågel. I alla fall om man älskar spänning. Det har redan poängterats överallt och flera gånger om hur otroligt jämnt och spännande årets slutspel varit, och med två finalerna där det efter 120 ordinarie matchminuter sammanlagt skiljde en boll får man konstatera att en sådan säsong fick sin logiska upplösning. Grattis Sävehof och grattis Drott.

Om vi börjar med damfinalen:

I finaldagens YA nästan svor jag på att Sävehof skulle ta ännu ett SM-guld, och se – jag hade rätt! Men skämt åsido var Lugis insats värd all beundran. Den är naturligtvis inte värd ett SM-guld, som jag sett folk på nätet hävda. Sävehof gjorde faktiskt fyra mål fler än Lugi och då förtjänar Sävehof att vinna. Men försvarsspelet som Lugi presterade var hög klass och såg otroligt jobbigt och besvärligt ut att forcera. Kanske är det något för Torbjörn Klingvall i landslaget att titta på, då det är tid för Clara Monti Danielsson och Anna Lagerquist att bilda mittblock i blågult.
Trots allt var Sävehofs niometersspel flernyanserat och bredare än Lugis, ett Lugi som levde mycket på Maria Adlers skott och power och Nathalie Hagmans mentala briljans. Ida Odén har nu avgjort så många finaler att hon snudd på borde ha tröttnat.

Noterat:
* En människa har aldrig så nervöst skrattat som Sävehoftränaren Henrik Signell inför den förlängning, som han nog inte i sin värsta mardröm trott att han skulle få uppleva. Som tur var agerade hans spelare utan knädaller och excellerande i fnisseri och de stängde matchen beslutsamt i den första förlängningen. Efter en säsong där man inte tappat en enda jäkla poäng (finalen borträknat, då man ju egentligen tappade en) vore det väl märkligt ifall man inte kröntes med guldhjälm/hatt/keps eller vad det nu var.
* Undrar vad Magnus ”Bagarn” Johansson tänker, han bytte guldtåget Sävehofs damlag och fick guldtåget Sävehofs herrlag att spåra ur. Och vad tänker Mikael Franzén, som petades av guldtåget han själv styrt efter idel succéprestationer? Jag tror någonstans att han inte är superledsen för Sävehofs skull.

boan

 

Herrfinalen:

Inför säsongen sa jag att det fanns tio lag som kunde vinna SM-guld. Jag höll Drott som det svagaste av dessa. Jag har redan redovisat för exakt var mina missräkningar gällande Drott ligger, men jag måste ännu en gång understryka hur imponerad jag är av bedriften. Faktorer som avgjorde SM-guldets destination.* Philip Stenmalms projektil som träffade Herdeiro Lucau i ögat. Jag har sett folk på nätet, företrädesvis Kristianstadssupportrar, skrika om att det borde varit rött kort på Stenmalm, men det är snudd på idioti. Drott låg under med sex mål i en SM-final, tror ni verkligen att Stenmalms prioritet ligger på att sikta på att inte göra mål i ett friläge? Dumheter. Ni kanske såg att det var spelare i matchen som sköt både över och utanför? Minns särskilt Daniel Lindgren som i ett prekärt läge i slutet sköt en fösare fem meter utanför. Liksom Stenmalms miss var det inte heller meningen. Ibland är det bara så att handbollsspelare inte träffar det de siktar på, och skulle domarna börja ge rött kort för oskicklighet hade vi ganska snart haft oss en ohållbar situation på halsen. Det är bara att hoppas att Lucau slipper bestående men på ögat. Vi konstaterar också att handboll inte är en sport utan risker.
Däremot håller jag med om att situationen blev i högsta grad avgörande i finalen. Räddningsstatistiken i andra halvlek var enligt någons notering 18-2 i Drottfavör. En bakfull iller kan räkna ut att det inte gynnade Kristianstad. Stackars Henrik Nordlander var mycket bra i första halvlek men hade oflyt i andra och ärligt talat ganska lite hjälp av sitt försvar. Tror jag att Kristianstad hade vunnit ifall Lucau funnits med som alternativ i andra halvlek. JA, det tror jag. Men man spelar med de kort man har för handen.
* Magnus Persson var outstanding. Det har han förresten varit hela året. Han har ett stort register och en patenterad näsa för mål. Hade det inte varit för att den svenska besättningen på H9 vore så stark (Kim Andersson, Oscar Carlén, Johan Jakobsson, Albin Tingsvall, Andreas Cederholm, Kristian Svensson, mm) hade han efter denna säsongsinsatsen haft gräddfil in i blågult.
* Man tycker så klart lite synd om Kristianstad. Kanske borde de trots Lucaus olyckliga skada hållit undan för Drott men man blev liksom inte av med hallänningarna. I slutet är det också så att man faller på egna misstag. Jag kan peka på tre tydliga:
1. Charlie Sjöstrand kontrade, skulle stega in i skott- eller passningsläge – och glömde bollen. Rookiemiss.
2. Johan Koch tog en utvisning för snack I ANFALLSSPEL. Kristianstad fick straff men Koch tyckte tydligen att de även skulle få sin egen vikt i guld eller kryddor från Arabien. Otroligt obegåvat gjort. Lika obegåvat som beteendet hos denna alkoholiserade fiskmås.
3. Vid sista frikastet stod Kristianstadsförsvaret och tittade på klockan och de såg ut att tänka: ”Förlängning, Drott hinner ALDRIG skjuta”. De tittade så paralyserat på klockan att Magnus Persson kom ända in på sju meter och fick skjuta rätt ostört, i alla fall om man tar i beaktning vad situationen torde ha krävt.
Utan de tre missarna tror jag inte heller att Kristianstads hade tappat den här matchen.
* Martin Frändesjö är ett unikum i grenen handbollsnörderi och dessutom är han ”vacker som få”, för att citera Rickard Norling. Men matematik, det är inte Frändesjös starka sida. ”Bladh hade 25% i räddningar i första halvlek och 50% till slut. Det måste betyda att han hade 75% i andra halvlek”. Nej, Martin. Riktigt så fungerar inte matematik. Men Bladh var duktig ändå.
* YIF fick inte spela i Scandinavium och ingen spelare fick man med i All Star Team. Däremot fick Jim Gottfridsson ta emot pris som årets komet i svensk handboll. Jag kan tycka att det är lite märkligt eftersom Gottfridsson var mycket bra redan förra säsongen. Som någon komet i år har han knappast kommit som. Men, det kanske var förbundets sätt att inkludera Gottfridsson i prisutdelningen då han inte fick plats som mittnia i All Star Team (Anders Hallberg, Lugi, tog denna plats). För övrigt vet ni vad jag tycker om dylika prisutdelningar.

Nu ska jag ut och springa som en walesare. Jepp, som en walesare.

Blogg in, blogg out..